Alla hjärtans dag…

Jag gjorde en hjärtblomma till alla hjärtans dag och vek servetter som hjärtan.

4 kommentarer


Sorg

Sorg, sorg och ännu mera sorg.
Så är det här….
Vi förlorande ännu en familjemedlem i januari.
Det gör såå ont, så fruktansvärt ONT.

Man brukar säga att ett hem utan en katt är inget hem och precis så känns det.
Vi har inom loppet av en halvår förlorat båda våra enormt älskade katter.
Jag har gråtit tills jag inte får någon luft och haft panik ångest attacker om vart annat.
Det har inte gått att sova ordentligt. Ja hela ens liv har rivits upp.
Det är så tomt, så ensamt. Ja jag vet helt ärligt inte hur jag ska beskriva detta för det går inte.

Jag har haft Sotis i mitt liv i 15år, 7 månader och 19 dagar.
Han föddes en underbar sommardag när jag fortfarande bodde hemma hos min mamma.
Han var speciell redan ifrån start. Han har störst i kullen, nästan dubbelt så stor som de andra.
Hans namn då var Biffen. Han växte fort och ville vara med över allt.
Han älskade när min mamma stod vid köksbänken och pratade i telefon. För då snuttade han på tårna *asg*
När han var tillräckligt gammal flyttade han hem till min dåvarande pojkvän (numera min man) för jag var mer där än hemma.
Då fick han sitt namn Sotis. Han älskade att sova i sängen tillsammans med oss.
Han låg oftast som ett C ovanför min mans huvud. Han tvättade sig själv inför natten men han tvättade även min man i håret.
Han har funnits där genom glädje och sorg. Han har tröstat på det bästa sätt när man är ledsen, arg eller känner sig nere.
Han fanns där som min tröst och mitt enorma stöd när vi förlorande vår son.
Men nu har jag förlorat ännu ett barn. Min älskade Sotis.

Det är såå tomt.
Det är ingen som kommer springandes till en på morgonen, pratar och kelar.
Det är ingen som talar om för mig att han vill ha ny mat och vatten.
Det är ingen som kommer och petar på mig så fort jag spolar vatten och säger att han också vill ha nytt vatten (han ÄLSKADE nytt kallt vatten i sitt glas).
Det är ingen som sitter med vid frukost bordet och vill smaka.
Det är ingen som kommer och trycker sig tätt intill i soffan och vill bli klappad.
Det är ingen som kommer och pratar med mig nedanför mina fötter och som petar på mig om han inte får uppmärksamhet med en gång.
Det är ingen som tittar på mig med sina underbara nyfikna ögon.
Det är ingen som sitter och tigger mat när vi äter.
Det är ingen som kommer och vill leka.
Det är ingen som vill vara med när man lagar mat.
Det är ingen som skriker efter kött när man skär kött.
Det är ingen som håller mig sällskap om dagarna när barnen är i skolan och min man är på jobbet.
Det är bara TOMT… Jätte jätte tomt.

Jag vet att många tycker att det var ju bara en katt men han var inte bara en katt för oss.
Han var sååå mycket mer, så jätte mycket mer.


Min älskade Sotis, mitt älskade barn, jag saknar dig sååå enormt mycket.

5 kommentarer


All content © 2005 - 2017 Gurkiss Scrap & Pyssel
Wordpress theme by So Chic Design